Allt om kassaflödesanalys

I tider där omvärlden är mindre förutsägbar ökar betydelsen av kassaflödesanalys. Samtidigt kan processen vara komplex och tidskrävande. Här får du reda på vad en kassaflödesanalys är, hur du gör en kassaflödesanalys, vad indirekt och direkt metod är, hur den ska se ut och hur du kan tänka i analysarbetet och varför en kassaflödesanalys görs.

Illustration av kassaflödesanalys

Vad är kassaflödesanalys?

Kassaflödesanalysen är en sammanställning och en rapport som visar förändringen i likvida medel under en viss period (pengar in och pengar ut). Kassaflödet är ett företagets betalningsströmmar (olika inbetalningar och utbetalningar).

Kassaflödet växer exempelvis när företaget tar ett lån och minskar när ett företag betalar lånet. Vid beräkning av kassaflöde ska man bortse från bokföringsmässiga poster och helt fokusera på de faktiska in- och utbetalningarna.

När förutsättningarna på marknaden ändras blir det extra viktigt att ha koll på kassaflödet. Pandemier eller en inbromsad ekonomi är exempel på risker som kan leda till problem. Du kan till exempel behöva hantera inställda betalningar från kunder och plötsliga kostnadsökningar i dina egna inköp.

Därför blir också kopplingen till likviditetsbudget och likviditetsprognos viktig. I grunden handlar det om att ha koll på du kan hantera alla utbetalningar i den löpande verksamheten.

Årets kassaflöde är summan av in- och utbetalningar i löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Hur gör man en kassaflödesanalys? Indirekt och direkt metod:

De flesta använder sig av så kallad indirekt metod för att göra en kassaflödesanalys. Du börjar då med det redovisade resultatet och justerar för poster som inte är kassaflödespåverkande som till exempel avskrivningar, nedskrivningar och skatt. Du får då fram kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital.

Med direkt metod tar du inte utgångspunkt i resultaträkningen, utan tittar direkt på inbetalningar och utbetalningar. Du räknar fram kassaflödet från den löpande verksamheten, före betalda räntor och skatter.

Det enklaste sättet att göra en kassaflödesanalys är att utgå ifrån en mall, för att du inte ska missa något. Du har dock mer att vinna på att använda ett budget- och prognosverktyg som stödjer kassaflödesanalyser.

I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar under perioden (oftast räkenskapsåret) redovisas, något som också definieras i årsredovisningslagen (6 kap. 5 § ÅRL).

Exempel på hur du kan dela in din kassaflödesanalys:

  • Löpande verksamhet: Försäljning, varulager, fordringar, kortfristiga skulder, årets resultat och justeringar för avskrivningar.
  • Investeringsverksamhet: Förvärv och försäljning av materiella anläggningstillgångar och andra typer av investeringar.
  • Finansieringsverksamhet: Nyemission, utbetald utdelning, koncernbidrag och upptagningar eller amorteringar av lån.
  • Kassaflöde från investeringsverksamhet: Materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Kassaflödesanalysens uppdelning visar hur pengarna har rört sig under perioden, var de har kommit ifrån och var de tagit vägen. Den visar alltså de olika kassaflödena. Det är viktigt för den som går igenom analysen att kunna bedöma respektive kassaflödes relativa betydelse för företaget finansiella ställning, likviditetssituation och kassaflödenas inbördes samband.

Hur ska du analysera kassaflödet?

  • Positivt kassaflöde
    Att ha ett positivt kassaflöde (när rörelseintäkterna överstiger nettointäkterna) är en stark indikator på ett företags förmåga att förbli solvent och att företaget kommer få sin verksamhet att växa på ett hållbart sätt.
  • Se bortom ditt positiva kassaflöde
    Ett positivt investeringskassaflöde och negativt operativt kassaflöde kan exempelvis signalera problem. Det kan indikera att ditt företag säljer av tillgångar för att betala för driftskostnader, vilket inte alltid är hållbart.
  • Analysera ditt negativa kassaflöde
    Negativt kassaflöde behöver inte vara dåligt. Det kan förklaras genom investeringar ni gjort. Ett positivt operativt kassaflöde och ett negativt investeringskassaflöde kan innebära att ni tjänar pengar och spenderar dem för att växa.
  • Operativ kassaflödesmarginal bygger tillit
    Den operativa kassaflödesmarginalen mäter kassa från den löpande verksamheten som en procentandel av försäljningsintäkterna under varje period. En positiv marginal visar lönsamhet, effektivitet och resultatkvalitet.
  • Beräkna ditt fria kassaflöde
    Det du har kvar efter att du betalat för driftsutgifter och investeringar är fritt kassaflöde. Detta kan användas för att betala ned kapitalbelopp, ränta, köpa tillbaka aktier eller förvärva ett annat företag.

Finansieringsanalys och fritt kassaflöde

Aktiesparare, aktieanalytiker och investerare brukar ibland prata om kassaflödesanalys som en "finansieringsanalys". Motivet bakom en finansieringsanalys kan göra att kassaflödesanalysen ser annorlunda ut. Exempelvis kan investerare vilja titta på operativt kassaflöde för att bedöma företagets förmåga att överleva.

Aktiesparare bör se kassaflödesanalysen som en förlängning av en fundamental analys (vad ett bolag är värt).

Fritt kassaflöde är en term som ofta diskuteras vid aktievärdering. Det fria kassaflödet är pengar som aktieägarna kan göra vad de vill med, är skattade och kan användas för utdelning.

Fritt kassaflöde räknas ut genom att man tar kassaflödet från den löpande verksamheten (efter förändring i rörelsekapital) och drar av kassaflödet från investeringar.

Fritt kassaflöde är också ett nyckeltal som används inom aktieanalys och syftar till att visa ett bolags ”verkliga vinst”: Det som blir över till aktieägarna i form av utdelning, återköp av aktier, amortering av lån, likvida medel eller investering i verksamheten.

Fritt kassaflöde är svårare att skönmåla, till skillnad från resultaträkningens redovisade vinst som går att förbättra med exempelvis avskrivningar.

Varför gör man en kassaflödesanalys?

De flesta företag som gör en kassaflödesanalys gör det för att det krävs enligt årsredovisningslagen, men det kan vara en god idé att ta tillfället i akt och använda kassaflödesanalysen som ett verktyg för att ta pulsen på ditt företag, se trender och problem, och göra justeringar.

Kassaflödesanalysen fungerar även som ett verktyg för jämförelse (även för investerare), ger en överblick över intäkter, utgifter och förväntat framtida kassaflöden inom ett företag, eventuellt i samband med finansiell scenarioplanering.

Kassaflödesanalys är också ett sätt för intressenter, som långivare och ledning, att enkelt kunna ta till sig vart pengarna tagit vägen och hur företaget fungerar. Internt bidrar kassaflödesanalysen till ökad kontroll över likviditet och externt ligger intresset närmare återbetalningsförmåga, finansiell styrka och framtida lönsamhet.

Det kan exempelvis vara så att det går bra för företaget men det finns inga pengar. Då görs en kassaflödesanalys för att finna svar som; stort lager, kundfordringar eller långa kredittider. Då kan en utväg vara att ta ett lån.

K3, krav och lagar kopplat till kassaflödesanalysen

K3 är ett svenskt regelverk för årsredovisning i större icke börsnoterade företag. Det ger mer detaljerade riktlinjer än K2 som är för mindre företag, men är mindre omfattande än de internationella IFRS-riktlinjerna som gäller för börsnoterade bolag.

Kassaflödesanalys ska inkluderas i årsredovisningen för de som tillämpar K3. Större företag (mer än 50 anställda eller mer än 80 miljoner i omsättning) och företag på börsen måste lämna in en kassaflödesanalys till Bolagsverket (2 kap. 1 § andra stycket ÅRL) och i en koncernredovisning ska en kassaflödesanalys alltid ingå (7 kap. 4 § ÅRL), medan kassaflödesanalysen är valbar för mindre företag.

Kassaflöde och risk

Fundera även över er riskhantering och om den inkluderar kassaflödet. Vid snabba kriser aktualiseras problem med likviditetsförsörjningen. Förutom att klara den likviditetsmässiga vardagen kan en kris leda till att du inte har råd att göra investeringar.

Det är en god idé att långsiktigt stärka kassaflödet och göra det mer robust. Detta görs genom att bygga en kultur (”Cash culture”) kring likviditet genom människor, struktur och processdimensioner enligt McKinsey.

Att även vara medveten om risker, analysera dem, ha en ansvarsstruktur kring hanteringen av risk och en riskkultur, hjälper dig säkra ett hållbart kassaflöde.

 

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: