Allt om Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)

Utöver styrningen i Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag beslutar Ekonomistyrningsverket om föreskrifter som ytterligare specificerar mottagare av och redovisningsprinciper för redovisningen.

Den 22 februari varje år ska årsredovisningen lämnas in i dokumentform till regeringen och vissa myndigheter. Denna ska innehålla en redovisning av verksamheten i form av information kring ekonomi, personal och prestationer.

Årsredovisningen och budgetunderlaget ska gälla all den verksamhet som myndigheten ansvarar för. Undantaget är om en lag säger annat, om en annan förordning har företräde eller om regeringen beslutar annat, och det finns särskilda bestämmelser för affärsverken.

Innehållet i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag

Här listas de viktigaste delarna av FÅB. På Ekonomistyrningsverkets hemsida finns en beskrivning av förordningen samt de föreskrifter som gäller kring respektive kapitel. Hypergene-kunden Mittuniversitetet beskriver också det ekonomiadministrativa regelverket på ett bra sätt här.

Årsredovisningens inlämnande och generellt innehåll

Årsredovisningen ska lämnas in till regeringen och det departement som myndigheten tillhör senast den 22 februari varje år. Redovisningen ska även skickas till ett antal myndigheter. Dessa listas i ESV:s föreskrifter. Utöver den skriftliga rapporten ska en särskild rapport, som är ett utdrag av den redovisning som sedan lämnas den 22 februari, lämnas till ESV senast den 15 februari.

Årsredovisningen ska innehålla en resultatredovisning, en resultaträkning, en balansräkning, anslagsredovisning och noter. Hur dessa ska utformas beskrivs närmare i ESV:s föreskrifter.

Årsredovisningen ska vara överskådlig och ge en korrekt bild av myndighetens verksamhet och ekonomi.

Resultaträkning

Resultat som begrepp är annorlunda för statliga myndigheter än för företag. Statliga verksamheter syftar inte till att ge vinst. Målet för en statlig verksamhet är att genomföra sitt uppdrag på bästa sätt, medan målet med ett företag är vinst (pengar). Medlet för att nå vinst för företaget är verksamheten, medan medlet för att genomföra sitt uppdrag för en myndighet är pengarna.

I stora drag är resultaträkningen snarlik företags och på sista raden finner du skillnaden mellan intäkter och kostnader. Men eftersom detta saldo inte kan användas för att bedöma myndighetens prestationer eller effekter (resultatet) används benämningen ”kapitalförändring” för skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader.

”Resultatet” för en myndighet ses oftast som myndighetens prestationer och verksamhetens effekter, och inte skillnaden mellan intäkter och kostnader. Detta redovisas i den resultatredovisning som också utgör en del av årsredovisningen.

Balansräkning

Balansräkningen i en statlig myndighet kan sägas ha samma innebörd som den har i ett företag.

Resultatredovisning

Resultatredovisningen utgör en bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten och ska därför utformas som ett underlag och innehålla analyser av verksamhetens resultat och resultatutveckling.

Bedömningen ställs upp på olika sätt beroende på myndighetens verksamhet men ska kunna kvantifieras på olika sätt med hjälp av resultatindikatorer. Effektivitet är en viktig parameter och för myndigheter med många ärenden är bland annat styckkostnad och produktivitet viktiga mätetal.

Resultatredovisningen ska utgå från de mål och krav som regeringen har angett i regleringsbrevet och ska även behandla kompetensförsörjning och de åtgärder som vidtagits för att säkra kompetensen som resurs.

Här kan du läsa hur Hypegrens kund Lunds universitet uttrycker sig kring statsredovisning.

Anslagsredovisning

I anslagsredovisningen redovisar myndigheten utfallet på de anslag myndigheten disponerar över och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot, i enlighet med den indelning som framgår av regleringsbrev eller annat beslut av regeringen.

Utfallet används till en konsoliderad resultat- och balansräkning för staten, utfallet för statens budget och nationalräkenskapsstatistik (statens finansiella sparande och realekonomisk fördelning av statens budget.). Avvikelser i utfallet ska analyseras.

I anslagsredovisningen ska myndigheten också redovisa inköp av varor eller tjänster med stöd i det befogenhet de fått av staten och det ska också framgå hur myndigheten har uppfyllt andra finansiella villkor som regeringen angett.

Finansieringsanalys

Årsredovisningen ska innehålla en finansieringsanalys om myndighetens kostnader överstiger en miljard kronor per år (något av de två senaste åren). Finansieringsanalysen skall visa myndighetens betalningar fördelade på drift, investeringar, uppbörd och transfereringar.

Av analysen skall det framgå hur verksamheten har finansierats och hur myndighetens likvida ställning förändrats. I anslutning till finansieringsanalysen skall myndigheten lämna kommentarer och förklaringar som är nödvändiga för att bedöma finansieringsanalysen.

Sammanställning

Sammanställningen ska innehålla uppgifter om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal.

Årsredovisningens undertecknande

Årsredovisningen ska skrivas under av myndighetens ledning, vilket innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en korrekt bild av myndighetens resultat och av kostnader, intäkter och verksamhetens ekonomiska ställning.

För de myndigheter som lyder under Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll ska en bedömning göras om den interna styrningen och kontrollen varit betryggande. Om myndighetens ledning bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen, ska väsentliga brister kortfattat redovisas.

Delårsrapport

Regeringen kan besluta att en myndighet ska lämna en delårsrapport. Redovisningen är inte lika omfattande som årsredovisningen, utan innehåller endast en resultaträkning, en balansräkning samt anslagsredovisning. Delårsrapporten ska lämnas till regeringen senast sex veckor efter utgången av den period som rapporten avser.

Budgetunderlag

Myndigheten ska senast den 1 mars varje år lämna in ett budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla myndighetens förslag till finansiering av verksamheten de tre följande budgetåren samt investeringar och avgiftsbelagd verksamhet.

Myndigheterna kan också lämna förslag på nya bemyndiganden inom ramen för deras uppdrag. Då ska de även redovisa vad dessa kommer innebära för kostnader (eventuellt behov av utökat anslag) samt under vilka år.

Myndigheten ska när den begär ett bemyndigande enligt första stycket ange under vilka år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter.

Eventuell fördjupad prövning

Regeringen beslutar varje år vilka verksamheter som ska genomgå fördjupad prövning. Myndighetens underlag för regeringens fördjupade prövning ska lämnas i en särskild rapport senast den 15 januari det år regeringen bestämmer.

Myndighetens underlag för fördjupad prövning ska innehålla en sammanfattande resultatanalys och förslag till inriktning och finansiering av verksamheten för det budgetperioden (oftast ett eller flera år).

I resultatanalysen ska verksamheten utvärderas och redovisas i förhållande till de mål som regeringen satt upp för verksamheten. Underlaget ska även innehålla en sammanfattad omvärldsanalys och en sammanfattad resursanalys.

Hur styrs myndigheter?

Styrningen av de myndigheter som lyder direkt under regeringen sker via lagar, förordningar och andra regeringsbeslut. Lagarna beskriver generella ramverk för myndigheten, exempelvis Förvaltningslag (2017:900), som reglerar hur en myndighet ska hantera ärenden.

Förordningarna kan antingen vara generellt gällande eller rikta sig mot en specifik verksamhet. Myndighetsförordning (2007:515) gäller alla myndigheter och reglerar bland annat hur de ska styras och hur ansvaret ska fördelas i ledningen. Myndigheternas instruktioner, exempelvis Förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, beskriver en myndighets uppdrag och ledningsstruktur.

Utöver förordningar beslutar också regeringen om myndigheternas regleringsbrev, som är en ytterligare specificering av vad varje myndighet ska arbeta med under det kommande året i form av mål och uppdrag.

Återrapportering av myndigheternas mål och uppdrag sker antingen i särskild ordning, om det är specificerat i regleringsbrevet eller annat regeringsbeslut, eller i årsredovisningen. Regeringen kan besluta om att en myndighet även ska lämna in en delårsrapport eller om fördjupad prövning.

Utöver årsredovisningen, som ligger till grund för statens uppföljning av myndigheternas verksamhet under det gångna året, ska även ett budgetunderlag tas fram och lämnas in senast den 1 mars varje år. Denna beskriver hur myndigheterna ser på sitt behov av finansiering för att kunna genomföra sitt uppdrag under kommande år.

Hur återrapporteringen ska göras, när och till vilka, regleras i Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: