GHG-protokollet: Rapportering, dokumentering och redovisning

Vad är GHG-protokollet?

Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är en internationell standard som används för att företag och organisationer enklare ska kunna redovisa sina växthusgasutsläpp i form av mängden av sex växthusgaser.

1. Koldioxid (CO2)
2. Metan (CH4)
3. Dikväveoxid (N2O)
4. Svavelhexafluorid (SF6)
5. Fluorkolväten (HFC)
6. Perfluorkolväten (PFC)

GHG-protokollet är utvecklat av World Resources Institute och WBCSD. Protokollet lanserades 2001, men har uppdaterats ett flertal gånger. GHG-standarden används av företag, organisationer och regeringar för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser.

Hur rapporterar man enligt GHG-protokollet?

De sex växthusgaserna räknas om till och redovisas i koldioxidekvivalenter (CO2e), och utsläppen delas upp i tre ”Scopes” (operationella systemgränser).

Scope 1

Scope 1 innefattar din verksamhets direkta utsläpp från källor som verksamheten äger eller kontrollerar. Det kan exempelvis innebära fabriker eller bilar (”skorstenenar”). Här gäller det att samla in information och data från verksamheten kring exempelvis produktion, transporter och avfall.

Scope 2

Scope 2 innefattar indirekta utsläpp exempelvis från el, ånga, kyla och värme. Här kan du oftast titta i bokföringen och sammanfatta relevanta inköp.

Scope 3

Scope 3 innefattar de utsläpp som din verksamhet ger upphov till i sin värdekedja. Scope 3 delas in i 15 olika kategorier och kan exempelvis vara utsläpp som material, inköpta varor eller tjänster genererar.

Det innebär även utsläpp som en slutkonsument genererar när en produkt används. Här ska du tänka både ”uppströms och nedströms” i din värdekedja, vilket gör Scope 3 mer komplicerad att rapportera.

Så här rapporterar Tetra Pak och Stena Stål enligt GHG-protokollet.

Olika standarder inom GHG-protokollet

Det finns olika standarder inom GHG-protokollet och därför skiljer sig rapporteringen till viss del mellan dem:

• Corporate Value Chain
• Project Protocol
• Product Standard
• GHG Protocol for Cities
• Policy and Action Standard
• Mitigation Goal Standard
• Corporate Standard

Vissa standarder är mer vanligt förekommande:

Corporate Value Chain

Corporate Value Chain hänvisar till en omfattande bedömning av växthusgasutsläpp över hela en organisations värdekedja. Det inkluderar direkta och indirekta utsläpp som organisationen är ansvarig för (Scope 1, 2, och 3).

Project Protocol

Project Protocol tillhandahåller riktlinjer för att kvantifiera, övervaka och rapportera växthusgasutsläppsreduktioner från klimatförändringsprojekt. Det används ofta för att utveckla och verifiera utsläppsminskningsprojekt inom ramen för system som koldioxidkompensation och handel med utsläppsrätter.

Detta protokoll hjälper till att säkerställa att projekten leder till verkliga, mätbara och långsiktiga GHG-reduktioner.

Product Standard

Product Standard fokuserar på utsläpp kopplade till enskilda produkter. Det innebär en livscykelanalys för att bedöma GHG-utsläpp från råmaterialutvinning till produktens slutanvändning och bortskaffande.

Denna standard är nyckeln för företag som vill minska utsläppen kopplade till deras produkter, och är relevant för produktutveckling, produktmärkning och miljöpåståenden.

GHG-protokollets principer vid dokumentering och redovisning

Dessa principer har att göra med hur du dokumenterar förbättringsprocessen och är viktiga att hålla sig till för att garantera långsiktigheten, transparens och mätbarhet.

Relevans (Relevance)

Rapporteringen ska kunna fungera som ett beslutsunderlag för interna och externa användare. Det innebär att GHG-rapporteringen ska spegla din verksamhet. Det underlättar om du först kartlägger din organisationsstruktur för att kunna hitta alla utsläpp.

Du kan med fördel använda ISO 14064 -1 i detta steg i processen som vägledande kravspecifikation på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser.

Fullständighet (Completeness)

Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Jämförbarhet (Consistency)

Rapporteringen, beräkningen och metoden ska kunna jämföras. Förändringar i data, metod eller systemgränser (exempelvis Equity share approach eller Control approach) ska dokumenteras. Det betyder att utsläppen ska kunna spåras över tid på ett konsekvent sätt.

Transparens (Transparency)

Rapporteringen ska inkludera alla bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden och dessa ska dokumenteras, både för interna och externa intressenter.

Noggrannhet (Accuracy)

De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Detta görs genom att, på olika sätt, säkerställa datakvalitet.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: