GRI-standarder för hållbarhetsrapportering – det du behöver veta

Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell oberoende standardiseringsorganisation som hjälper företag och organisationer att förstå och kommunicera deras påverkan på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter och korruption. GRI tillhandahåller världens mest använda standarder för hållbarhetsrapportering (GRI-standarderna).

Allt fler företag och organisationer känner ett ökat tryck från regeringar, konsumenter och investerare att vara mer öppna och transparenta om sin miljöpåverkan, ekonomi och sociala påverkan. För att möta dessa krav publicerar många företag en hållbarhetsrapport.

I Sverige har hållbarhetsredovinsing inga lagkrav kopplade till sig, till skillnad från hållbarhetsrapportering. I en svensk kontext bör därför GRI-standarderna ses som standarder för hållbarhetsredovisning.

GRI:s standarder

GRI har utvecklat standarder för hållbarhetsrapportering för att hjälpa företag att samla in, organisera och rapportera information om deras påverkan på miljön, samhället och ekonomin. Standarderna är uppdelade i fyra huvudområden: Ekonomi, miljö, socialt ansvar och styrning.

• Ekonomi handlar om företagets ekonomiska prestationer och hur de hanterar finansiella risker och möjligheter. Här ingår också information om företagets finansiella styrning, till exempel styrelsens sammansättning och ersättning till ledningen.
• Miljö handlar om företagets miljöpåverkan, inklusive utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar, användning av naturresurser och hantering av avfall och farliga ämnen. Miljöaspekter som klimatförändringar och biologisk mångfald omfattas också.
• Socialt ansvar handlar om hur företaget hanterar sociala frågor, inklusive arbetstagarnas rättigheter och välbefinnande, skyddet av mänskliga rättigheter och förhållandet till samhället. Företaget bör också redovisa sitt engagemang för socialt ansvarstagande, inklusive hur det bidrar till lokalsamhället och hanterar sociala risker.
• Styrning handlar om hur företaget hanterar styrningsfrågor, inklusive hur det utvecklar strategier för hållbarhet, tillämpar etiska principer och beslutsprocesser och upprätthåller företagsstyrning på ett effektivt sätt. Här ingår också frågor som hur företaget hanterar intressekonflikter och hur det säkerställer en hög etisk standard bland de anställda.

Inom varje område finns flera specifika indikatorer eller kriterier som du kan använda för att samla in data och rapportera dina prestationer. Till exempel kan du använda indikatorer för att rapportera om CO2-utsläpp, användning av förnybar energi, sociala bidrag, jämställdhet på arbetsplatsen, antalet olyckor på arbetsplatsen eller antalet medarbetare som utbildas.

GRI:s standarder är utformade för att vara flexibla och anpassningsbara till företagens behov och branschspecifika utmaningar. Genom att följa GRI-standarderna kan du skapa en mer transparent och pålitlig redovisning/rapportering av ditt företags hållbarhetsprestation, som kan hjälpa till att förbättra ditt företags rykte och samtidigt främja hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

GRI:s indikatorprotokolluppsättning

GRI:s indikatorprotokolluppsättning är en omfattande lista med över 90 indikatorer som hjälper företag och organisationer rapportera om hållbarhetsprestationer enligt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

Indikatorerna täcker olika områden, inklusive ekonomiska, miljömässiga och sociala prestationer, såsom energiförbrukning, koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.

Genom att använda GRI:s indikatorprotokolluppsättning kan organisationer säkerställa en standardiserad och konsekvent rapportering, vilket underlättar jämförelse mellan olika organisationer och branscher.

Det är dock viktigt att notera att valet av relevanta och signifikanta indikatorer är upp till varje organisation, även om protokollet ger ett värdefullt verktyg för att stödja hållbarhetsrapportering.

De standardiserade rapporteringsanvisningarna som rör miljön ingår i GRI:s indikatorprotokolluppsättning. Prestationsindikatorerna (PI) inkluderar kriterier för energi, biologisk mångfald och utsläpp. Det finns 30 miljöindikatorer som sträcker sig från EN1 (material som används efter vikt) till EN30 (totala miljöutgifter efter typ av investering).

Tips: Det är en god idé att följa hur GRI-standarderna uppdateras över tid för att hållbarhetsrapproteringen ska bli korrekt.

Varför arbeta med GRI?

Hållbarhetsredovisning enligt GRI-riktlinjer är avgörande för att säkerställa trovärdighet, transparens och helhet i din organisations hållbarhetsrapport (hållbarhetsredovining). Genom att använda denna standard kan du skapa en hållbarhetsredovisning som tillfredsställer både interna och externa informationsbehov.

Din hållbarhetsrapport är inte bara viktig för att förstå och hantera miljö- och klimatpåverkan i din organisation, utan också för att tillfredsställa intressenternas behov av transparens och jämförelse. Investeringar, samarbeten och kunder är exempel på intressenter som kan dra nytta av en trovärdig hållbarhetsredovisning.

Genom att följa GRI:s riktlinjer kan du stärka ditt företags varumärke och konkurrenskraft. Att använda GRI, eller en annan hållbarhetsrapporteringsstandard, hjälper till att öka insikten och förståelsen för din organisations hållbarhetsarbete, vilket är avgörande för att nå framgång i en alltmer hållbar värld.

GRI och CSRD – en internationell standard och en standard för EU

I Sverige rapporterar alla statliga och många privata bolag sitt hållbarhetsarbete enligt GRI, men det är ändaå viktigt att hålla reda på olika standarder.

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) syftar till att standardisera hållbarhetsrapporteringen genom att definiera gemensamma standarder och krav för företag inom EU.

Även om GRI och CSRD båda syftar till att främja hållbarhetsrapportering finns det skillnader. GRI:s standarder är bredare och mer flexibla, medan CSRD har en mer standardiserad och strikt ram för hållbarhetsrapportering för företag inom EU.

Tips: Det är stor chans att ditt företag omfattas av CSRD och EU:s taxonomi. Kan vara värt att läsa på om dem.

GRI:s historia

GRI bildades 1997 av två amerikanska ideella organisationer, Ceres (tidigare Coalitition for Environmentally Responsible Economies) och Tellus Institute, med stöd från FN:s miljöprogram (UNEP). Året efter släpptes de första riktlinjerna för hållbarhetsrapportering (Sustainability Reporting Guidelines) och den första fullständiga versionen kom 2000.

GRI-standarderna, som lanserades 2016, är de senaste ramverken för hållbarhetsrapportering från GRI och utvecklades av Global Sustainability Standards Board (GSSB). De är de första globala standarderna för hållbarhetsrapportering.

Till skillnad från tidigare ramverk har GRI-standarderna en modulär struktur, vilket gör dem lättare att uppdatera och anpassa.

Under 2020 valde GRI att avsluta sin Sustainability Disclosure Database, vilket orsakade viss kontrovers. Databasen, som var öppet tillgänglig, innehöll över 63 000 rapporter från hundratals företag och sträckte sig över nästan 20 år.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: