Allt om hållbarhetsrapportering

Många företag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lag. Hållbarhetsrapporten kallas även ”hållbarhetsredovisning” eller ”miljöredovisning”, men begreppen skiljer sig åt.

En hållbarhetsrapport är en lagstadgad rapport (Årsredovisningslagen 6 kapitlet, paragraf 10 och ska omfatta innehåll i enlighet med kapitel 6, paragraf 12). I stort ska det finnas upplysningar som behövs för förståelsen av "konsekvenserna av verksamheten" kring det som påverkar miljö och människor.

Begreppet hållbarhetsredovisning är dock inte reglerat i lag. Den kan upprättas frivilligt med ramverk som GRI (Global Reporting Initiative) eller enligt företagets internt framtagna redovisningsprinciper (hållbarhetredovisningen kan även innehålla den lagstadgade hållbarhetsrapporten).

Års- och hållbarhetsredovisningen är ett dokument som innehåller såväl den lagstadgade årsredovisningen och en hållbarhetsredovisning eller en lagstadgad hållbarhetsrapport.

Hållbarhetsrapportens krav och innehåll

Företag och organisationer i Sverige omfattas på olika sätt och olika mycket, trots de gemensamma ramverken och målen.

Det beror på att företag i vissa branscher har större krav på sig eftersom de exempelvis har större eller mer specifik påverkan på miljön, människor, omfattas av nationella lagkrav eller EU-lagar.

• Redovisning av väsentliga hållbarhetsfrågor: Företaget måste identifiera och redovisa de väsentliga hållbarhetsfrågorna som är relevanta för dess verksamhet. Detta inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter av företagets verksamhet.
• Hållbarhetsmål och resultat: Företaget bör sätta upp hållbarhetsmål och rapportera om sina resultat. Målen bör vara mätbara, realistiska och relevanta för företagets verksamhet.
• Insyn och öppenhet: Hållbarhetsrapporten bör vara öppen och transparent. Företaget bör redovisa både positiva och negativa aspekter av sin verksamhet och rapportera om eventuella brister och förbättringsområden.
• Rapportering enligt internationella riktlinjer: Företaget bör följa internationella riktlinjer för hållbarhetsrapportering, såsom Global Reporting Initiative (GRI) eller ISO 26000.
• Uppföljning och utvärdering: Företaget bör följa upp och utvärdera sina hållbarhetsmål och resultat regelbundet för att säkerställa att de når sina mål och förbättrar sin hållbarhetsprestanda över tid.

Lagen om hållbarhetsrapportering

Hållbarhetslagen är egentligen ingen egen lag utan ett tillägg i Årsredovisningslagen 6 kap. En hållbarhetsrapport ska enligt lag behandla:

• Miljö (exempelvis användning av energi och vatten, samt växthusgasutsläpp och andra föroreningar).
• Sociala och personalrelaterade frågor (exempelvis jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, dialog med lokala grupper).
• Mänskliga rättigheter och motverkandet av korruption.

Vilka omfattas av hållbarhetslagen?

Enligt årsredovisningslagen (ÅRL) är hållbarhetsrapportering obligatorisk för företag som uppfyller fler än ett av följande villkor:

• Medelantalet anställda i företaget har under något av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250.
• Företagets redovisade balansomslutning har för något av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor.
• Företagets redovisade nettoomsättning har för något av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Företag som uppfyller följande kriterier ska även upprätta sina hållbarhetsrapporter i enlighet med EU:s taxonomi (Taxonomiförordningen):

• Företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 a-c i Direktiv (EU) 2013/34/EU.
• Företag som under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.

EU-direktiv för hållbarhetsrapportering

CSDR-direktivet trädde i kraft 1 januari 2023 och rapportering ska ske:

• 1 januari 2024 för företag som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, vilket betyder företag med fler än 500 anställda (rapporteras 2025).
• 1 januari 2025 för stora företag som för närvarande inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, har 250 anställda, 40 miljoner euro i omsättning, 20 miljoner euro i balansomslutning (rapporteras 2026).
• 1 januari 2026 för börsnoterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captive-försäkringsföretag. Ett undantag kommer att vara möjligt för små och medelstora företag under en övergångsperiod. De kommer att undantas från tillämpningen av direktivet fram till 2028.

Hållbarhetsrapporteringens begrepp

Agenda 2030: Agenda 2030 är FN:s globala mål, som ofta kallas "de globala målen" eller "de globala målen för hållbar utveckling". Agenda 2030 utgör 17 övergripande mål och 169 delmål, som mäts med hjälp av 230 nyckeltal.

Läs mer om Agenda 2030 här.

ESG: ESG står för ‘Environmental, Social and Governance’ och betyder miljö, socialt ansvar och styrning och är ett ramverk för ett företags hållbarhetsarbete.

Läs mer om ESG här.

TCFD: Task Force on Climate Related Financial Disclosures är ett ramverk som beskriver hur du ska rapportera klimatrelaterade risker och möjligheter i ditt förtags finansiella information.

Läs mer om TCFD här.

GHG: Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är en internationell standard som används för att företag och organisationer enklare ska kunna redovisa sina växthusgasutsläpp i form av mängden av sex växthusgaser.

Läs mer om GHG här.

Taxonomi: EU:s taxonomi (Taxonomiförordningen) är ett klassificeringssystem som införts av EU för att främja hållbara investeringar och bekämpa klimatförändringar. Taxonomin ska ge tydliga riktlinjer och definitioner för vilka ekonomiska aktiviteter som anses vara miljömässigt hållbara, och därigenom skapa en mer transparent och jämförbar grund för investerare och företag.

Sverige har ställt skarpare krav än EU och riksdagen slog 2017 fast att Sverige senast 2045 ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser genom en klimatlag som binder nuvarande och kommande regeringar till målet (jämfört med Parisavtalets; 2050).

Läs mer om EU:s taxonomi här.

SFDR: Sustainable Finance Disclosure Regulation, även kallad ”Disclosureförordningen” är en EU-förordning som syftar till att öka transparensen kring hållbarhet och hållbarhetsrisker, och skapa ett standardiserat sätt att rapportera. Den är tänkt att göra det enklare för dig att jämföra hållbarhetsarbetet i olika finansiella produkter.

Läs mer om SFDR här.

GRI: Global Reporting Initative är en internationell, oberoende organisation och den mest använda standarden för hållbarhetsrapportering (enligt KPMG:s globala undersökning av företags hållbarhetsrapportering). GRI Standards beskriver hur företag och organisationer påverkar människor, ekonomi och miljö.

Läs mer om GRI här.

CSRD: Corporate Sustainability Reporting Directive är en del av EU:s strategi för att främja hållbara investeringar och ansvarsfullt företagande. CSRD ställer nya krav (träder i kraft i januari 2023) på företags hållbarhetsrapportering och innebär i praktiken en uppdatering av NFRD (Non Financial Reporting Directive).

Läs mer om CSRD här.

Miljöledning och miljöledningssystem är viktiga verktyg för organisationer som vill minska sin påverkan på miljön och upprätthålla en hållbar verksamhet. Ett miljöledningssystem (ofta synonymet med ISO 14001) innebär att organisationen inför miljöpolicyer och mål, övervakar och rapporterar miljöpåverkan, och jobbar kontinuerligt med att förbättra sin miljöprestanda. 

Läs mer om Miljöledning och miljöledningssystem (ISO 14001) här.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: