Vad är Balanced Scorecard?

Balanserad styrning är en metod för prestationsmätning och prestationshantering inom strategisk planering: En holistisk och balanserad uppsättning åtgärder som återspeglar de olika drivkrafterna som bidrar till prestanda och uppnåendet av företagets strategiska mål, underbyggt med operativ styrning.

Det balanserade styrkortet drivs av förutsättningen att det finns en orsak-och-effekt-koppling mellan lärande, intern effektivitet, affärsprocesser, kunder och ekonomiska resultat. Det hjälper dig omvandla visionen till en uppsättning mål och prestandamått som kan kvantifieras och bedömas.

Balanserat styrkorts olika perspektiv

• Finansiellt perspektiv (mäts genom finansiell ställning och lönsamhet). Svarar på frågan: Hur tjänar vi pengar och är intressenterna nöjda med vår avkastning?
• Kundperspektiv (mäts genom kundnöjdhet och marknadsandelar). Svarar på frågan: Hur ser våra kunder på oss?
• Lärande- och utvecklingsperspektiv (mäts genom innovationsintensitet och nya produkters andel av försäljningen). Svarar på frågan: Hur kan vi förbättra oss i värdeskapandet?
• Interna processer och inre effektivitet (mäts genom ledtider och kvalitetsnivå). Svarar på frågan: Vad borde vi vara bäst på?
• Medarbetarperspektiv (mäts genom medarbetarnöjdhet och personalutveckling). Svarar på frågan: Hur ser våra medarbetare på oss?

Varför finns balanserade styrkort?

Robert Kaplan och David Norton lanserade idén om Balanced Scorecard (BSC) i Harvard Business Review 1992. Därefter har ytterligare generationer av modellen utvecklats. Balanserade styrkort fungerar som en motpol till finansiell styrning och ekonomistyrning.

Genom att med enbart ekonomiska mått se till hur det gått för företaget (ett historiskt perspektiv), missades trender och viktiga perspektiv, som Kaplan och Norton menade kunde förbättra organisationers styrning. Lärande och förnyelse som perspektiv tar (exempelvis) i stället rollen som tydligt framåtblickande.

BSC var tänkt att koppla samman prestationsmått och Kaplan och Norton ville då få svar på dessa frågor:

• Hur ser kunderna på oss (kundperspektiv)?
• Vad måste vi utmärka oss på (internt perspektiv)?
• Kan vi fortsätta att förbättra oss och skapa värde (innovations- och inlärningsperspektiv)?
• Hur ser vi ut för aktieägarna/intressenter (finansiellt perspektiv)?

Verksamhetsstyrning med balanserat styrkort som mall

För att konstruera och implementera ett balanserat styrkort bör ledningen formulera och kommunicera en vision, en strategi och mål både på kort och lång sikt. För att lyckas med balanserad styrning måste också dina mål vara SMART:a (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna).

Därefter bör du identifiera vilka KPI:er som påverkar resultatet (dina mål) mest, målsätta dessa och se till att medarbetarna tar till sig dem. Sätt upp lämpliga kontroll-, budgeterings-, kommunikations- och belöningssystem. Då kan du analysera data, följa upp och agera.

Om du har arbetat fram mål och nyckeltal på ett bra sätt har, resultatmotiverade medarbetare och ett bra systemstöd för planering och uppföljning har du goda möjligheter att lyckas med din balanserade styrning.

Företag använder balanserade styrkort i sin verksamhetsstyrning för att:

• Klargöra och öka förståelsen för företagets vision och affärsstrategi.
• Operativa mål och årliga budgetar ska kopplas till strategiska mål och långsiktiga mål.
• Identifiera affärsstrategins viktigaste beståndsdelar (genom nyckeltal och mål).
• Inkorporera strategiska mål i resursallokeringsprocesser.
• Strategiskt planera eventuella organisatoriska förändringar.
• Jämföra prestanda hos olika affärsenheter.
• Samla information och data i en enda rapport i stället för att behöva hantera flera olika verktyg.
• Spara tid, pengar och resurser när de behöver genomföra granskningar för att förbättra rutiner och verksamhet.
• Ge ledningen värdefulla insikter i företagets verksamhet (och kvalitet) utöver dess ekonomiska resultat.
• Minska ineffektivitet i processer (suboptimering).

Är balanserat styrkort fortfarande aktuellt?

Strategikonsultföretaget 2GC genomför årligen en undersökning kring företags nöjdhet gällande deras arbete med balanserat styrkort. 93 procent av de tillfrågade är nöjda med metoden. Av de som arbetar med den strategiska styrningen i de tillfrågade organisationerna arbetar 88 procent med balanserat styrkort.

Det är svårt att veta exakt hur många företag som anser att de använder sig av balanserad styrning, men uppskattningar visar att ungefär hälften av företagen i USA, Europa och Asien gör det.

För många har balanserade styrkort blivit synonymt med prestandamätning. Samtidigt visar en undersökning att användandet sjunkit de senaste åren. Man kan dock tolka resultaten olika då modellen för balanserad styrning kommit i flera generationer och ofta anpassas till den egna verksamheten. Till exempel kan du lägga till nya perspektiv, såsom hållbarhet som ju är (och borde vara) allt viktigare i mångas styrning.

Oavsett vilken tolkning man gör av utvecklingen (och definitionen) är balanserade styrkort en mycket utbrett och använt verktyg. Du bör se det som en bra grund att stå på för din strategiska styrning och som ett flexibelt verktyg i din strategiska planering. Det gör många andra också och därför är nedgången potentiellt missvisande.

I diskussionen om balanserade styrkorts framtid ska poängteras att det sker en evolution av modellen som sådan. Nyckeltal är dessutom enklare att uppdatera idag eftersom det finns bättre digitala lösningar (och integrationer) än de som fanns på 1990-talet. Det utgör grunden i en mer agil och samtida balanserad styrning. Den hjälpen du kan få är också något som kontinuerligt förbättras.

Medarbetarperspektivet är inte lika etablerat internationellt (relativt originaltanken) och vinner mark. I Sverige har vi dock arbetat med medarbetarperspektivet i snart 30 år.

Arbetskraft värderas också högre idag eftersom många arbetens komplexitet tilltar eller förändras och kunnig arbetskraft då blir en bristvara. Yrkesmässigt går det att exempelvis se att controllers roll har förändrats från att vara strikt finansiella till att bli mer ”business”, även i Sverige.

Det har också skett en utveckling av nya styrmodeller, där företag väljer det som passar dem bäst, med balanserade styrkort som delvis eller teoretisk grund.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: