Vad är tillitsbaserad styrning? Vad är New Public Management?

Vad är tillitsbaserad styrning?

Tillitsbaserad styrning är ett förhållningssätt och metodik som betonar vikten av att sätta medborgarens behov i centrum. Genom detta arbetssätt stärks relationer, samverkan och helhetssyn inom organisationen. Denna definition belyser inte bara mjuka värden som organisationskultur men även konkreta strategier för styrning, utvärdering och organisation.

Med tillitsbaserad styrning menas att beslutsutrymme flyttas ut till kärnverksamhetens frontlinje, gärna ut till det direkta mötet med medborgaren och dennes behov. Helst bör resurser flyttas i samma riktning, i syfte att stimulera samverkan och minska detaljstyrning.

Den tillitsbaserade styrningen innebär inte att verksamheten drastiskt ska förändras från mätteknisk cynism till blåögd naivitet i synen på medarbetare. Man bör i förändringarna beakta samhällsnytta och ändamålsenligt inflytande för medarbetare och brukare.

Tillitsbaserad styrning i offentlig sektor

Tillitsbaserad styrning i offentlig sektor handlar om att förflytta beslutsutrymmet närmare medborgarna och att balansera detaljstyrning med tillit.

Tillitsbaserad styrnings 7 hörnstenar:

1. Tillit: Prioritera att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar.

2. Medborgarperspektiv: Fokusera på medborgarens upplevelse och värdesättande.

3. Helhetssyn: Främja ett ansvarstagande för helheten och öka samverkan över gränser.

4. Autonomi: Ge medarbetare befogenheter och mandat samt uppmuntra till medbestämmande.

5. Support: Erbjud stöd nära kärnverksamheten, både professionellt och psykosocialt.

6. Kunskapsutveckling: Värdera kontinuerligt lärande baserat på forskning och praktiska erfarenheter.

7. Transparens: Dela information, värdesätt olika perspektiv och möt kritik med respekt.

Genom att förstå och implementera dessa principer kan du skapa en mer effektiv, medborgarcentrerad och tillitsbaserad verksamhet.

Vad är New Public Management (NPM)?

New Public Management är ett samlingsbegrepp för organisatoriska och styrningsrelaterade reformer inom den offentliga sektorn, ofta inspirerade av det privata näringslivet. Denna styrningsfilosofi skapades för att framkalla förändring baserat på uppdelning, konkurrens och incitament. Genom att förstå den historiska bakgrunden av styrmodeller som New Public Management (NPM) och nuvarande trender kan organisationer effektivisera och fokusera på kärnverksamheten.

För 30 år sen pratades det mycket om New Public Management. Med tiden har NPM dragit på sig allt större kritik, framför allt eftersom vissa menar att arbetsmiljöerna successivt försämrats. Minskandet av användandet av NPM och kan också kopplas till ökad komplexitet i den offentliga sektorns struktur och verksamhet.

Det berättas om allt större kontroll och detaljstyrning med omfattande tidsödande intern rapportering, samtidigt som förtroende och tillit till de anställdas yrkeskunskap tycks spela allt mindre roll, menar kritikerna. Styrning enligt NPM slog igenom internationellt och omfattade en handfull trender:

• Målstyrning med mätetal och uppföljning av mätningar i verksamheten ökade.
• Styrningen professionaliserades med chefer och det folkvalda detaljinflytandet minskade.
• Styrbegrepp från privata marknadsaktörer började användas i den offentliga sektorn.
• Fokus skiftade från regelstyrning till styrning av prestation.
• Privata aktörer tilläts konkurrera med offentliga tjänster.
• Drivkraften var ökat behov av sparsamhet med offentliga medel.

Styrningen av offentlig sektor

Styrningen av offentlig sektor är spännande. Det berör såväl anställda som brukare – och handlar i grunden om hur våra skattepengar används på bästa sätt. Dessutom är det ett område som intressant nog präglas av trender.

Kraven på kvalitet, effektivitet, styrbarhet och rättssäkerhet har ökat och hanterats med utökade regelverk, kontroll och ännu mer rapportering. Förvaltningarna har fått allt fler chefer och administratörer i staberna, på bekostnad av mängden resurser för själva kärnverksamheten. Kort sagt: det har funnits många åsikter om New Public Management.

Inför det svenska riksdagsvalet 2014 kom därför förvaltningspolitik och offentlig styrning ovanligt högt upp på den politiska agendan. Kritiken sammanfattades i tankar om behovet av en mer tillitsbaserad styrning där yrkesprofessionalism skulle ge mer fokus på kärnverksamheterna.

Den nyvalda regeringen tillsatte efter valet Tillitsdelegationen som skulle kartlägga och föreslå åtgärder baserade utifrån den forskning som finns kring socialt kapital och tillit. Forskningsledare för Tillitsdelegationen var Louise Bringselius vid Lunds universitet som framhöll att man behöver få en bra balans mellan mätningar och tillit i styrningen.

Tillitsreformen

Som konsekvens av Tillitsdelegationen initierades ”Tillitsreformen”, i syfte att få till stånd ett kulturskifte i förvaltningen. Tillitsdelegationen har granskat goda exempel på styrning och sammanfattar att ett antal nyckelord ofta återkommer:

"Mod" och "nyfikenhet" att pröva nya arbetssätt, acceptans för att hantera misstag och dra lärdomar, uthållighet och tålamod för förändringsprocesser, "vision" som "engagerar" och "involverar". [Se även de sju listade hörnstenare ovan som är principer framtagna av Tillitsdelegationen.]

Tillitsdelegationen betonar insikter som är väsentliga vid tillitsbyggande:

• Tillitsfull dialog mellan tjänstemän och politiker.
• Begränsat antal mål, regler och krav på rapportering.
• Kollegial kvalitetsgranskning, lärande tillsyn.
• Gränsöverskridande samarbeten.
• Delegerad verksamhetsutveckling.
• Medledarskap och chefer som skapar förutsättningar.
• Psykologisk insikt och relationsbyggande.
• Lösningar med medborgaren i centrum.
• Värdegemenskap och organisatoriskt självförtroende.
• Tid och tålamod.

De ger även några konkreta metoder och tips för förändring:

• Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och interna regelverk.
• Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen.
• Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Medledarskap. Helhetsansvar.
• Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet. Mer tid för kärnuppgifter.
• Administration som stöd – inte styrande.
• En lärande, samordnad kontroll/tillsyn – att hjälpa att göra rätt.
• Kultur med högt i tak – uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen.
• Förbise och förlåt mindre fel, agera på allvarliga.
• Lokalt närvarande och stödjande ledarskap.
• Bygg rännor över stuprören – belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget).
• Premiera karriär i frontlinjen, t.ex. med lönepåslag för ”yttre tjänst”.
• Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation.
• Bygg in tidsluckor i planeringen för andrum i frontlinjen och tid för relationer och innovation mm.
• Gör digitaliseringen till stöd, inte en börda.

Hur du ska tänka kring styrning i offentlig sektor

Intrycket är att debatten om styrning går i långa naturliga, delvis överlappande vågor och att tillitsbaserad styrning är vanligt sunt förnuft. Det är alltid hälsosamt att löpande eller systematiskt ifrågasätta sina styrmodeller för planering, budget och uppföljning. Ofta kanske inte själva kärnan behöver göras om utan bara de avarter som skaver eller skojas om internt.

Som konsekvens blir en närliggande utmaning viktig: Att en organisation ofta arbetar utifrån flera styrmodeller samtidigt – trots att dessa bygger på olika logiker för hur en organisation är tänkt att fungera. Kanske har de införts vid olika skeden – för att de har varit ”moderna”, eller i samband med något annat övergripande förändringspaket, till exempel i samband med omorganisationer.

Och sedan har de fått leva kvar, sida vid sida, oavsett om styrmodellerna är kompatibla med varandra eller inte. Man har alltså underlåtit, av olika skäl, att avveckla en gammal modell till förmån för en ny och hamnat i en tillvaro av motstridiga styrsignaler.

En grundläggande framgångsfaktor är därför att inte stirra sig blind på vad som är ”modernt” just nu – utan snarare vilket synsätt eller ledningsfilosofi ledningsgruppen vill att styrmodellen ska stödja. Kan man svara på det är man också mer immun mot trender i hur styrningen ska hanteras.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: